Hur mår skolan 2024?
Utmaningar med Psykisk Ohälsa, Rektorsomsättning och Lärarbehörighet
I en exklusiv intervju med skolminister Lotta Edholm diskuteras de aktuella utmaningarna inom den svenska skolan år 2024. Med fokus på ökande psykisk ohälsa bland elever, hög omsättning av rektorer och bristen på behöriga lärare, framträder en komplex bild av ett skolsystem i behov av omfattande stöd och reformer.
Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Psykisk ohälsa bland unga i Sveriges skolor når alarmerade nivåer. Till exempel kämpar var fjärde gymnasietjej med stress och oro. Vad måste göras?
– Den psykiska ohälsan är ett stort samhällsproblem som verkligen oroar mig. Elever trivs sämre i skolan, är mer stressade och relationen till lärare och klasskompisar försämras. Jag tror att något av det viktigaste vi kan göra är att faktiskt börja prata om vad som driver psykisk ohälsa och vad vi som samhälle och som skola kan påverka, säger Lotta Edholm.
– En del av problemet är skärmar och sociala medier som är en tryckkokare för dåliga tankar och vanor. Därför lägger vi om politiken för att minska skärmtiden och gör skolan mobilfri. Vi vet också att rörelse ökar välmående. Genom att få ner skärmtiden och i stället uppmuntra rörelse har vi vunnit mycket. Idrott och hälsa borde handla mer om rörelse och mindre om teori. Sist men inte minst leder otydliga kunskapskrav i skolan till mycket stress för många elever . Vi har haft en skola med för mycket fokus på åsikter, analys och diskussion för unga elever. Nu går vi tillbaka till grunderna med enkla förutsägbara kunskapskrav som anpassade för barn hjärnor, förklarar Skolministern.
Rektorsomsättningen är en annan betydande utmaning. En stabil ledning är avgörande för skolans framgång, men höga krav och arbetsbelastning har lett till att många rektorer lämnar sina poster efter kort tid. Detta skapar en instabilitet som påverkar både lärare och elever negativt. För att vända denna trend behövs stödstrukturer och bättre arbetsvillkor för skolledare.
Omsättningen på rektorer är en stor utmaning på många grundskolor. Hur ska skolans huvudmän och staten vända trenden?
– Rektorerna har ett stort ansvar och deras arbetsbelastning har ökat över tid. Rektorer i grundskolan ansvarade 2023 för i genomsnitt 65 fler elever än de gjorde 10 år tidigare. För att alla barn och elever ska få en utbildning av god kvalitet behöver rektorer få bättre förutsättningar för sitt uppdrag, därför har regeringen tillsatt en utredning som ska analysera rektorernas förutsättningar att leda och samordna det pedagogiska arbetet. Utredaren ska bland annat föreslå hur rektorers förutsättningar för sitt uppdrag kan förbättras, till exempel när det gäller stora rektorsområden. Dessutom ska utredaren analysera och vid behov föreslå vilka särskilda behörighetskrav som ska ställas på den som anställs som rektor.
Bristen på behöriga lärare fortsätter att vara ett problem. Trots ansträngningar att utbilda och rekrytera fler lärare, täcks en betydande del av undervisningen fortfarande av obehörig personal. Detta påverkar utbildningens kvalitet och elevernas resultat negativt. Initiativ för att attrahera och behålla lärare, såsom förbättrade löner och arbetsvillkor, är avgörande för att lösa denna kris
I grundskolan är andelen lärare med legitimation och behörighet nästan 72 procent, vilket är något högre jämfört med föregående läsår. Men borde det inte egentligen vara en självklarhet med 100%?
– Jo det borde det. Men tyvärr har vi en lärarbrist idag som gör det svårt att uppnå. Därför behöver vi göra mer för att läraryrket ska bli ett ännu mer attraktivt yrke som fler söker sig till och väljer att stanna kvar länge inom. Det handlar bland annat om att skapa en bättre arbetsmiljö, med mindre administration och mer trygghet och arbetsro i klassrummet, och möjlighet att utvecklas genom hela yrkeslivet.